Tora är inne i en väldigt älsklig period just nu. Ofta, gärna och med stor inlevelse, berättar hon hur mycket hon älskar saker och ting. Det bästa är utan tvekan, när hon på kvällen innan hon somnar, lägger sin lilla hand på ens kind och från hjärtat säger: "Mamma, jag älskar dig". Då är det så att man dör en smula.
Fast å andra sidan, verkar hon älska sin Snövitklänning precis lika mycket och häromdagen när vi höll på att duka inför middagen och jag gav Tora en uppsättning bestick, tittade hon lite uppgivet på mig och sa: "Men mamma, jag älskar inte den där gaffeln och kniven".
Jag försökte tala om att när man älskar någonting, så tycker man om det väldigt, väldigt mycket och att man kanske inte kan hysa några sådana innerliga känslor för ett gäng bestick.
Men vem är jag att bestämma om det egentligen...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Kärlek är svårt. Men kan man kära ner sig och gifta sig med Berlinmuren, så är väl en stilla flört med några bestick inte så underligt. ;-)
http://www.berlinermauer.se/
Håller med agata. Kärleken är svår.. Hehhehe.
Jag har bestämt mig. Du får inte sluta blogga! Mitt liv blir så tråkigt då!
Kärlek till bestick kan vara starkare än man tror...
Jag håller helt med Agent586 helt och hållet!!!
Helen L
Barn är underbara!!!
/Madde
Ja visst är det underbart när ens barn säger att de älskar en. I synnerhet högt på Maxi så hela världen hör, då känns det bra i hjärtat!
agata: Haha. Nej det får väl anses vara tämligen normalt i sammanhanget.
hampa: Välkommen tillbaka hem hörru! Boxas snart?
agenten och helen L: Vad gulliga ni är.
miss UD: Så kan det vara.
madde: De är ju det.
nipe: Det är det bästa.
Skicka en kommentar