Borta bra men hemma pest

Färgmatchat

Främlingslegionär

Tora vid poolen


Liten men tuff

Signe på sin sexmåndadersdag

Jenny, Sören och Ville

Sigge

Ville

Nu är vi hemma igen. Bruna, feta och fattiga. Eller bruna och bruna. Det var nog att överdriva en smula. Janne och jag är på sin höjd lite lätt solkyssta. Det är väldans svårt att hinna med att jobba på solbrännan när man åker på solsemester med småbarn. När solen stod som högst, låg vi inne och sov middag inne på hotellrummet hela familjen. Asskönt.

Tora och Signe har inte fått någon färg alls, de är lika blåbleka som när vi åkte. "Då blir det pluspoäng på BVC", som Jenny, Sigge och Villes mamma, uttryckte det. Det säger sig ju självt att det är väldans svårt att få färg på nästippen, om man som Tora klär ut sig som om man ska gå med i främlingslegionen när man badar och smörjer in de kropppsdelar som sticker ut med så mycket solkräm att det ser ut som om man doppat dem i mjukglass. Men Tora tog det hela med ro. Som synes

Signe har dock haft en riktig skitsemester. Inte det att hon inte trivts. Nej då. Hon har varit så förnöjsam där hon lekt med sina leksaker på filten i skuggan och flinat glatt mot alla barnvänliga greker som kommit och nypt henne i de knubbiga låren. Skitsemester, bokstavligen talat! Redan efter ett par dagar fick Signe lite vajsing på magen. Sen har det bajsats hej vilt. Så fort man tog i henne bajsade hon en smula. Tur att vi är med i ett superhemligt blöjtest och fått hem en massa provblöjor som vi ska testa och utvärdera. Annars hade vi blivit ruinerade.