Shit pommes frites! Såg ni "Morden i Midsomer" igår kväll? Det brukar ju vara sådär härligt engelsk deckar-mysigt, men igår var det ta mej tusan skitläskigt. Det kan vara så att jag tyckte att det var lite extra läskigt, eftersom jag och tjejerna var ensamma över natten. Men ändå. Läskigt som läskigt liksom.Efter lite meck (mäck?) hade jag fått båda tjejerna i säng i respektive rum strax före nio. Phu! Så där ja. Lite avkopplande TV-tittande innan det är dags att sova vore skönt, tänkte jag, och mös ned mellan lakanen i sängen och slog på TV:n. Hello Mr Barnaby!
När programmet var slut var jag tvärsäker på att vi hade yxmördare i huset. Och om vi inte hade det, skulle det säkert dyka upp en snart. När jag som bäst låg där och funderade på om jag skulle våga smyga mig ner och dubbelkolla att ytterdörren var låst, vaknade Signe-liten.
Vi håller för tillfället på att få Signe-liten att sova i egen säng i eget rum. Det går sådär. Eller snarare, det går riktigt dåligt faktiskt. Ungefär en gång i timmen, brukar man få gå upp och vagga om henne och lägga ned henne i sin säng igen. Men igår kväll när hon vaknade till där vid 23-tiden, fick hon inte somna om i sin säng. Nej, kvickt som attan sprang jag in och hämtade henne och lade henne brevid mig i dubbelsängen. Sen fick hon ligga kvar där och snusa och hålla sin mamma hårt i handen hela natten.
3 kommentarer:
Jamenprecis! Lyllo dig som hade en stor stark bebis som kunde skydda dig mot alla yxmördare igår. Själv är jag helt själv i hela huset och kunde inte somna förrens efter midnatt efter att ha sett Mr Barnabys äventyr. Jag funderar på att skriva och klaga!
Ja gör det. Hälsa från mig med.
En till som blev rädd för galningarna i Midsomer igår. Fast jag hade också en stor, stark beskyddande bebbe i sängen. Skönt...
Skicka en kommentar