Det är ju någonting med Tora och måla alltså. Hon kan bara inte hålla sig. Häromdagen fick hon förtroendet att sitta och måla på ett stort vitt papper på vardagsrumsgolvet. Det började så bra. Men så, när man tittar till henne fem minuter senare, har hon målat med sina tuschpennor på en ganska stor del av parkettgolvet. "Nää Tora. Så får du INTE göra. Det vet du ju. Du får BARA måla på papper. Nu blir jag ARG på dig", säger jag med min argaste strängaste röst. Tora bara skrattar. Hmm, inte riktigt den effekten jag avsåg. Jag byter taktik: "Nu får du gå upp på ditt rum och vara där tills vi säger att du får komma ned igen. Mamma och pappa är arga på dig". Och med dom orden bär vi upp Tora på hennes rum. Efter några minuter får jag dock ett litet sting av ångest och ropar uppför trappan: "Tora! Går det bra däruppe". Tora hojtar glatt till svar: "Jadå mamma! Ni är arga på mig så jag måste vara på mitt rum". Och så skrattar hon igen. Suck. Vilket straff alltså. Att få gå upp och leka på sitt rum.
En tjej i mammagruppen tipsade mig dock om hur "Supernannyn" gör. Hon har en skamvrå, där man får sitta så många minuter man är gammal när man gjort något dumt. Att måla på parketten skulle således för Toras del, resultera i två minuter i skamvrån.
Signe är åtta månader. Betyder det att hon får ta time out i åtta sekunder, om hon typ drar någon familjemedlem i håret eller rycker katten i svansen? Åtta sekunder är inte så fasligt långt tid.
Jag är 32 år. Om jag gör något dumt, så får jag alltså sitta i skamvrån i en dryg halvtimme och skämmas. Tänk. En hel halvtimme. Och inte få göra någonting alls. Fatta skönt. Hmm, undrar vad jag ska hitta på för hyss...
5 kommentarer:
ja det är så himla svårt det där! jag tog efter en kompis som förmodligen lärt av supernannyn så busan får sitta i trappen men det är mest för att hon inte vill vara på övervåningen själv och det är där hennes rum är. ja. bra. jag ser min tankevurpa. :)
Haha, dina inlägg får mig verkligen ofta att skratta... inte ett hemskt skratt dock, utan lite roligt och hjärtligt och igenkännande (trots att jag inte har egna barn har jag ganska stora erfarenheter från jobb och nära och kära). Är alltid lika roligt att se vad som händer när det finns småbarn i närheten... Lycka till och fortsätt med skrivandet, det uppskattas!
/Anna
Tanken svindlar! Min skamvrå skulle nog vara i soffan. Eller i Laminon.
yllet: Nu har vi också börjat med "time out". Tur att barn inte har någon tidsuppfattning. två minuter blev plötsligt 30 sekunder.
anna: Man har i alla fall inte brist på uppslag till blogginlägg med småttingar hemma!
akan-kakan: Eller time out i badkaret. Ett varmt med badolja i.
haha, igår så hörde jag mig själv säga: NEJ! TIME OUT!, du får sitt i på skamfåtöljen i 73 minuter! En minut för varje år du levt! Till min mormor...
aja, de kunde gått.. :D
Skicka en kommentar