Tora tycker inte om att tvätta håret. Speciellt inte skölja-ut-schampoot-ur-håret-biten. Men ibland så bara måste man. Närmare bestämt 1-2 gånger i veckan i den här familjen. Och härom kvällen var det dags igen.
Tora, jag och Lisan (Toras docka) badade tillsammans. Vi hade precis klarat av schampooneringsbiten, varvid det var dags för den lite mer kritiska sköljningen.
"Blunda!", sa jag till Tora. Inte argt, men ganska bestämt ändå. Tänkte att det är bäst att se till att hon blundar ordentligt, för annars kommer det tvål i ögonen, det svider och det blir ett himlans gnäll. Tora slöt lydigt ögonen och vi sköljde, tämligen smärtfritt, ur schampoot.
Men sedan skulle Tora tvätta håret på Lisan. Hon tog lite tvål i handen och gned den kala dockflinten. Nu skulle det sköljas.
"BLUNDA!!!", skrek Tora och tryckte våldsamt ned Lisans huvud under vattenytan. Jag tittade förskräckt på. Inte låter jag så där. Väl?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
haha!! ibland undrar jag vad dagispersonalen har för bild av barnens hemsituation!! jag bara väntar på soc..!
Kan nog vara rätt underhållande att jobba på dagis ibland :-)
Jag kommer på mig själv ganska ofta med att med väldigt hög röst säga (eller ok då, skrika) till barnen "Skrik inte!!!"
En dag kanske vi alla ser det lustiga i den situationen.
jo: Det händer även mig förvånansvärt ofta.
Skicka en kommentar