Bye bye

Tänkte bara säga det att det kommer bli lite tyst här på bloggen ett litet tag. Jag tänker nämligen befinna mig här fram till i morgon. Med bästa väninnorna. Najs. Very najs indeed. Och som bekant velas det mellan att dricka vin och att garanterat få sova åtta ostörda timmar. Just nu lutar det åt sömnen. Jag menar, kröka ner sig kan man göra när som helst, men sömn det är hårdvaluta nu för tiden.

Nåja, jag tänkte bara att ni skulle veta det. Och så vill jag inte att min formlösa underkropp ska vara det första ni ser när ni tittar in på bloggen.

Men godnatt på er då och på återseende!

Roligt nästan jämt

För något år sedan köpte jag ett par nya träningsbyxor på Stadium. Eftersom jag förmodligen hade någon grinig unge med mig in i butiken, provade jag dom aldrig. Dom såg tillräckligt okej ut på galgen och så var dom tokbilliga på rean. Och Hey, det är träningsbyxor vi pratar om, de behöver inte sitta som en smäck.

Men alltså. Jag önskar att jag tagit några minuter i provhytten ändå. För maken till byxor att sitta illa alltså. Illa, illa, illa och inte på något som helst sätt smickrande. Alls faktiskt. Underkroppen blir liksom helt formlös från midjan och ner. Jag kunde ligga gärna ha dragit på mig ett partytält i stället för de där byxorna. Eller tränat utan byxor. Det hade förmodligen sett mindre korkat ut än vad de där brallorna gör på.

Nåja. Som tur är är jag utrustad med en ganska stor portion självironi och drar på mig byxorna i alla fall ibland när jag åker och tränar (typ när allt annat ligger i tvätten). Man tränar ju liksom inte på något fräsigt innerstadsgym utan studsar mest runt bilringarna på diverse sim- och träningshallar i söderförort.

Fast det blir inte så effektivt tränat med de där byxorna på. Det blir det inte. Som igår, när jag var på step-up, och skulle göra lite tuffa och sexy moves på brädan. Alltså, jag kunde inte sluta fnissa. Så fort jag såg mig själv i spegeln höll jag på att dö en smula av skratt. Det var nog ett av de roligaste pass jag gått på. Fast inte så kul att jag någonsin kommer ha på mig de där byxorna igen. Nej, det var sista gången. Funderar på att bloppa dem. Någon som är sugen? Hahahaha!

Bilder säger ni! Bilder. Men okej då, bara för att det är fredag. Trevlig helg!

Vällingträsk

Det verkar tyvärr inte bättre än att vi har hamnat i vällingträsket. För er som som är lyckligt ovetandes om vad detta är för ett gehenna, så är det där man kan ha oturen att hamna när man börjar ge sitt barn välling på natten för att de ska somna om. Om det vill sig illa kan barnet redan från a l l r a f ö r s t a f l a s k a n komma att kräva detta sömnpiller till dryck vareviga natt i evigheters evigheter.

Att vi har hamnat här är helt och hållet mitt fel. Ja, eller Signes, beroende på hur man ser det. Efter vår sömnkur sov hon riktigt bra i någon vecka ungefär, men sedan började hon strula på nätterna igen. Helt ärligt blev jag skitledsen. Man köper en bok (bara det liksom), läser in sig, bestämmer sig, tar några hundnätter.. och det funkar...man får sova... och så börjar skiten om! När jag för ett par nätter sedan tillbringat 1,5 timme med att få Signe att somna om utan effekt, slog jag helt enkelt näven i spjälsängen och sa: "Nej, nu får det vara nog. Nu har hon skitit i det blå skåpet", och så sprang jag ner i köket och gjorde välling, som Signe slukade, varvid hon somnade om som en klubbad oxe. Och nu trampar vi runt i det. Vällingträsket.

Men ärligt talat är det inte så farligt. Om valet står mellan att vara uppe och få lilla fröken sömnlös att somna om i tre timmar och att ta några minuter i anspråk för att göra välling för att sedan få sova fem timmar till, så är valet ganska enkelt för mig. Nu återstår bara hur jag kan tidsoptimera den här "ge-välling-biten". Om man som jag var igår kväll, är förutseende nog att göra i ordning en flaska i förväg, fixar man det på 1 minut och 30 sekunder. Det vet jag för det var nämligen nattens tid. Om jag nu kan hitta ett snabbare sätt att ta mig upp och nerför trappan till köket samt övar lite på "öppna-vällingflaskan-och-stoppa-in-den-i-mikron-momentet", kan jag nog pressa ned den tiden med några sekunder.

Andra alternativ är att ha en flaska välling ståendes brevid spjälsängen, men eftersom det vänder sig i min mage av blotta tanken på kall välling skippar jag det alternativet så länge. Man kan också ställa in kylskåpet och mikron i Signes rum, men då blir det så jobbigt att laga all övrig mat här hemma om vi inte också flyttar upp spis, ugn och frys. Till sist har jag funderat på om man inte kan ge vällingen intravenöst istället. Helt enkelt plugga in ett dropp vid läggdags med ett: "Godnatt då Signe och smaklig måltid. Ses i morgon bitti".

Nostalgi-quiz-a-la-Grunge

Jag blev så nostalgisk av Minnas inlägg ikväll. Jag tror minsann allt var bättre förr. Och för er som inte har något bättre för er en kväll som denna, ni kan få ägna er åt en liten gissa-bandet-quiz! Första kommentaren med flest rätt svar vinner något fint...

Men alltså ärligt. Hur KUNDE man tycka att (utan avslöja namn) sångaren i A:s frippa var snygg? Tror ni han var pentad eller sådär lockig på riktigt?! Och återigen med tanke på Minnas inlägg, är han inte lik Alex Schulman han med? Fast då är jag väldigt snäll mot Alex. Väldigt.

UPDATE: Jaha, det här var ju en rolig tävling. Minna har redan vunnit. Det tog nästan exakt 10 minuter. Tack alla ni andra som deltog. Bra kämpat!

A

B

C

D

E
F

Syskonkärlek

Tora har blivit så fasligt elak mot Signe på sista tiden. Och hos dagmamman är det alltid något dumt hon gjort mot något annat barn. Fast mest är det mot Signe hon är elak. En putt här och ett tjuvnyp där. Jag växlar att säga till på skarpen, ge onda ögat och time out med att sätta på mig plyschoverallen och på ett varmt, mjukt och pedagogiskt sätt förklara varför Tora inte får sparka och putta sin lillasyster: "Då kan Signe göra illa sig och bli ledsen. Det kan till och med komma blod och då får man åka till doktorn och det vill man ju inte"*. Ingen taktik verkar funka klockrent direkt och ibland händer det dessutom att jag i ren panik vrålar: "MEN TORA SLÄPP HENNE FÖR F-N". Det är när Tora har fått in en halv-Nelson och är på väg att brotta ned en i ansiktet högröd Signe i parterre-läge**.

Igår kväll när vi gått och lagt oss, diskuterade Janne och jag hur vi skulle förhålla oss till det här. Vi kom visserligen inte fram till någonting eftersom vi somnade mitt i diskussionen, men jag minns att jag tänkte att jag skulle försöka ge Tora om möjligt ännu mer kärlek, eftersom hon kanske är elak mot sin syster av ren svartsjuka. Så i morse när Tora kom in till mig och Signe i dubbelsängen frågade jag henne: "Tora, vill du komma och mysa med mamma?". Tora tittade på mig och kröp demonstrativt ned under täcket på Jannes tomma sida av sängen och sa: "Nej mamma. Det blir bra så här".

Hon är inte ens tre år fyllda. Ska det redan vara slut på mysstunderna. *snyft*.

Jag upprepar mitt mantra här hemma: "Det är bara en fas hon går igenom. Det är bara en fas. Bara en fas"

*Jag inser själv att det inte är så speciellt bra att HOTA med doktorn. Inte speciellt bra alls faktiskt.
** Nu är inte jag någon brottare och det här movet är kanske inte ens fysiskt genomförbart. Jag ville bara åskådliggöra syskonkärleken för er på ett pedagogiskt och tydligt sätt genom att slänga mig med några brottartermer.

Att lära av andra

Note to self: Om du läser Minnas inlägg om att Jack bajsat på köksmattan och skrattar högt och länge, låt då inte Signe bara några dagar senare leka naken utan blöja på mattan i sitt rum. OK?

Busungar II

Ni vet den där boken jag skrev om för ett tag sedan, den som inte rådde bot på Signes sömnlöshet men väl Toras. Well, it is no more.

Och på något sätt känns det en aningens värre, liksom lite moraliskt förkastligt, att Tora rivit sönder böckernas bok än valfri annan barnbok i bokhyllan, som låt säga "Nicke Nyfiken på sjukhus" eller "Rut och Knut leker doktor". Det är nästan så att man väntar på att den där blixten från klar himmel ska slå ner nu. Fast nu slog det mig plötsligt, att det där med blixten säkert är bildligt uttryckt och att straffet vi föräldrar fick för att ha satt ett så ogudaktigt barn till världen var att det snöade in på vinden igår natt. Och om ni undrar vad Tora fick för straff av oss för att ha rivit ut varenda sida i the Holy Bible, från nya testamentet till sista, så fick hon inte titta på TV en endaste minut under hela kvällen. Värsta straffet alltså.