Dalaröbesök

Idag har Janne varit på svensexa hela dagen. Jag och tjejerna bestämde oss då för att åka och hälsa på mormor och Anders på Dalarö, där vi tvingade mormor att baka bullar och chokladbollar till Toras tvåårskalas. Om man är mormor tycker man nämligen bara att det är roligt att baka bullar! Hoppas jag.

Tora däremot tyckte att det var sådär lagom skojigt att baka. Hon tyckte det var kul att hälla i ingredienserna till chokladbollarna och se på när jag fixade till smeten. Sen tyckte hon att det var kul att äta strössel. Men där någonstans upphörde intresset. Då tyckte hon att det var desto roligare att locka med små pojkar på farligheter. Vi var nämligen inte ensamma om att besöka mormor och Anders idag. Toras "plastkusin" Loke och hans mamma Johanna kom också förbi och hälsade på. Loke är 1,5 år och har precis lärt sig gå. Det ser inte alltför stadigt ut när han vinglar sig framåt. Tora som är lite äldre roar sig med att gå upp och ner för den långa trappan till verandan. Till slut verkar dock Tora tröttna på att trampa upp och ned för trappan alldeles själv. Hon går istället fram till Loke. Jag hör hur hon säger till honom med en lockande röst, "Kom Loke. Ser du. Trappan. Kom". Sen springer hon skrattandes mot trappan men tittar över axeln för att förvissa sig om att Loke följer efter. Och det gör han glatt och vingligt. Han hinner stappla upp en ganska många trappsteg innan hans mamma räddar honom ned igen. Nu undrar ni säkert varför jag bara satt där och lät denna presumptiva hjärnskakning ske mitt framför mina ögon. Och det har jag faktiskt inget bra svar på.

Signe var som vanligt ett solsken hela dagen. Hon fick dessutom ett riktig skrattanfall när Tora och jag busade med henne. Buset gick ut på att vi pekade på hennes näsa och sa pip. Varje gång skrattade Signe högt av förtjusning. Sen tyckte hon att det var kul när Tora försökte hypnotisera henne också. Jag har ju tidigare berätttat att Tora gillar Djungelboken. Nu skulle jag inte längre vilja kalla det för att hon "gillar" Djungelboken, hon är snarare sjukligt fixerad av den. Det nya är att hon sjunger "Vyss på dig, se på mig..." och tittar på en med stirrande blick och vickar på huvudet fram och tillbaka. Som sagt, Signe tyckte det var hysteriskt kul. Jag blir mest rädd.