Frukostbekymmer

I morse frågade jag Tora vad hon ville ha till frukost. Varför jag gjorde det är lite oklart. Kanske för att jag hoppades att hon skulle säga "Lite fullkornsbröd med ost, skinka och lite skivad paprika tack. Med ett stort glas mjölk till". Det sa hon inte. Hon sa "Laxbullar". Laxbullar!! Vad är det? Hon kan ha sagt taxbullar också men det låter ju avskyvärt äckligt. "Det har vi inte", svarade jag sanningsenligt. "Men du kan få köttbullar om du vill". I nästa sekund ångrade jag mig. Nu kommer Tora vilja ha köttbullar till frukost i ungefär två veckor framöver. Det är ungefär så länge hennes hang ups brukar hålla i sig.

Jag tinade tre köttbullar i mikrovågsugnen. Tora åt upp dem ganska raskt. "Mera", bad hon. Jag tinade tre till. "Mera köttbullar", sa Tora med munnen fortfarande full, som värsta Karlsson på taket. Jag vet inte vad näringsläran säger om mikrovågsugnstinade Mamma Scan-köttbullar till frukost men jag tvivlar på att det är något som rekommenderas. "Nej, du får äta lite smörgås nu", försökte jag. "Med ost och skinka på". Jag lade en liten bit ost och en bit skinka på en halv skiva bröd. Tora åt upp osten och skinkan och sa "Tack för maten".

Efter frukost var jag och Signe på BVC. Hon har tidigare inte gått upp i vikt riktigt som hon ska, så vi var där för en kontrollvikt. Våra nya matningstekniker hade dock gett resultat. Signes viktkurva hade gått avsevärt uppåt. De nya fläskvecken jag tycker mig ha sett på hennes armar och ben var således ingen synvilla. Snart ska Signe dessutom få börja äta vanlig mat. BVC-sköterskan gav mig en folder om näringslära för barn. Undrar om hon har fått reda på våra frukostrutiner?