Gårdagens mission accomplished. Singan har fått (nya) skor och slipper nu visa sig bland folk i sina pantertanter-tofflor. Jag tycker i och för sig att de är lite fräcka, men Janne brukar gå fem meter bakom oss när Signe har dem på sig. Typ. Nästan i alla fall.
Och jag hade tydligen varit jättesnäll, för jag kom hem med en ny skinnjacka. Och den är så najs, så najs. Och så dyr. Och som om det inte var nog, sitter jag nu och porrsurfar efter ett par nya kängor också. Tur att det är början av månaden. "Hej då Toras och Signes barnbidrag! Välkomna hem till mamma, snygga skinnjackan och tuffa bootsen!"
Observera att jag skämtade lite om det där med barnbidraget. Skulle ju så aldrig hända, det förstår nog alla. Men man vet ju inte. Tänk om någon skulle få för sig och ringa och anmäla. Och så plingar det plötsligt på dörren här hemma. Jag går och öppnar, iklädd den nya skinnjackan, med Tora och Signe, bleka, hålögda och klädda i trasor, klängandes kring benen. Där står SOC. Fatta pinsamt!
onsdag 3 september 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
haha! samtidigt som Tora skriker BLUNDA!!!! åt en docka?? :) du är så jäkla rolig och jag känner igen mig själv i så mycket. kanske inte just det roliga men annat!
yllet: Asch då..
Skicka en kommentar