Häromdagen när jag kom för att hämta Tora hos dagmamman, sprang hon och gömde sig under rutschkanan när hon fick syn på mig.
"Vad gör du Tora?", ropade jag.
"Jag gömmer mig", svarade Tora.
"Jaha. Vem gömmer du dig för då?"
"För ögonen."
För ögonen. Ja det är ju klart. Så finurligt tänkt. Det kan vara så att jag närt en liten filosof vid min barm.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Barn är ju underbara! Min glädjesnurra sa ju noge liknade här om nyss: Tänk er, vi skulle i väg och glädjesnurran hade inte lust att ta på sig kläder. Och plötsligt så var hon borta... var var hon, vi skulle ju fara strax... Så jag ropade; var är du gumman?? Inget svar... Hallå, gumman var är du??! Då hörs det från hallen under en klädhög..."Inte här i allafall"....Då kunde mamman inte hålla sig från skatt!!
Hahaha! Vad underbart sagt!
Skicka en kommentar