Hallucinationer

Natten till idag var dealen att Janne skulle ta Signe hela natten så att jag skulle få sova ut. Sedan gick det lite så där med det (vill dock inflika att det var mest jag som bröt överenskommelsen genom att envisas med att slänga in en tutte vid 03-tiden), men det var dealen i alla fall. Van som jag är att alltid ha stenkoll på var Signe är och att framförallt på nätterna ha henne som ett frimärke på bröstet, vaknade jag dock med ett ryck strax före 03.00. Var sjutton var Signe någonstans? Hon låg inte brevid mig i alla fall, det var ett som var säkert. Jag sneglade över axeln. Låg hon möjligtvis mellan mig och Janne? Nej. Där var så tomt så.

Brevid Janne då? Jag tittade bort mot min man som låg och sov tungt, med Signe under huvudet! Visserligen hade jag sagt till honom, att han fick söva om Signe på vilket sätt han än behagade, men att använda henne som kudde! Herregud! Hennes blöjförsedda rumpa stack upp vänd mot mig, vilket betydde att hon måste ligga med ansiktet nedåt under Jannes nacke. Måtte hon fortfarande andas, tänkte jag lätt panikslaget och sträckte ut handen mot henne. Hennes rumpa kändes ovanligt mjuk. Men vänta lite nu, hade hon inte en randig pyjamas på sig när hon gick och lade sig? Den här rumpan var enfärgat grå. Inte har han väl bytt kläder på henne också och varför i herrans namn då? Någonstans där började mina tankar att klarna. Självfallet var det inte min yngsta dotter som låg där inkilad under sin pappas skäggiga hakor haka, utan Jannes r i k t i g a kudde. Såklart. Signe själv, visade sig sussa sött i sin egen säng.

Kanske borde sluta med det där téet innan läggdags. Verkar vara starka grejjer det där.