När jag kommer jag hem hinner jag knappt få av mig ytterkläderna innan jag äter upp en av mums-mumsen redan i hallen. Och så äter jag en till. Det känns faktiskt genast lite bättre. Men inte helt bra. Det gör det inte. Jag tänker att jag kanske ska ge Janne en mums-mums i alla fall, för det var ju faktiskt han som var sur från början. Roten till det onda liksom. Han skulle behöva bli lite gladare han med, så han slutar sprida sin sursmitta. Janne slukar mums-mumsen i en enda tugga och jag tycker mig se att det glittrar till lite i hans ögon. Mums-mums, det är bra grejjer det. Fast han får bara en. Den sista tänker jag spara till mig. Till kaffet. Mmmm, sweet sweet mums-mums.
Jag ställer ifrån mig kartongen med den sista mums-mumsen i på köksbordet och vänder mig mot diskbänken för att sätta på kaffet. Medan jag måttar upp kaffepulvret, tänker jag på hur obeskrivligt gott det kommer vara att sätta sig vid datorn med en kopp kaffe och en mums-mums och läsa bloggar medan Signe sover sin eftermiddagsvila. När jag vänder mig om igen ekar kartongen tomt. Janne har ätit upp den sista mums-mumsen.
"HAR DU ÄTIT UPP DEN SISTA MUMS-MUMSEN?"
"Ja. Två till dig och två till mig."
Nu är jag sur igen. Om ni undrar.
7 kommentarer:
All rätt att var sur när du bor med en mumsmus-tjuv!!
jag fattar inte?!! hur tänkte han där?? vem var det som köpte mumsmumsarna?? han borde vara glad över att få en? att sen då komma och dilla om 2 var är ju helt uppåt väggarna?!
Stackars! Men det här med sömnen. Har Signe börjat sova bättre bara så där, eller efter att hon läst boken?
Min bebis sover också bättre nu. Vi insåg (till vår stora fasa) att han varit hungrig på nätterna. Jag som trott att han bara velat snutta och vara nära. Kul samvete på den va?
Stackars! Men det här med sömnen. Har Signe börjat sova bättre bara så där, eller efter att hon läst boken?
Min bebis sover också bättre nu. Vi insåg (till vår stora fasa) att han varit hungrig på nätterna. Jag som trott att han bara velat snutta och vara nära. Kul samvete på den va?
nä, fy vad taskigt alltså... Stackars dig.
Som fd mums-mums-beroende står jag HELT på din sida! Det var förresten lättmotiverat att äta mums-mums - "de innehåller ju så få kalorier". I jämförelse med vad? *hihi* Nej, det är väl så illa att du får gömma gottet! Kram, Jennie
miss UD: Mums-mums tjuvar är den värsta sortens tjuvar.
yllet: Han skulle vara glad att han fick någon överhuvudtaget.
rosa von trosa: Yepp! Jag tror faktiskt att det är bokens förtjänst. Vi har följt planen i boken nästan till punkt och pricka, och det har blivit stor skillnad. Stor. Men nu kommer hon säkert sova illa i natt bara för att jag sa så.
h-sara: Men idag är vi glada igen allihopa.
melkers mamma: Det är ju faktiskt bara 80 kcal!
Skicka en kommentar